Får försvara ett mountainbikeinlägg här, med att de turer vi gjorde, oftast slutade i snön. Veckan innan påsk gjorde vi en resa ner till Gardasjön. Med två E-jollar i släpet och två cyklar på taket bilade vi ner till Torbole sur Garda.
Huvudanledningen(?) till resan var den årliga E-jolleregattan, som började redan dan efter vi anlänt. Efter en timmes kort träning på fredagen var det dags för tävling. Van vid sjöarna hemma blir man lite förtvivlad när man ser den spegelblanka sjön på förmiddagen. Men på eftermiddagen, vid ett-tiden kommer det som gör Garda till ett seglingsmekka, "åran" vinden som blåser stabilt från syd längs hela norra delen av sjön fram tills sen kväll.
 |
| Peter och Micke vilar och beundrar utsikten över Riva och Torbole. |
Visa turen på Garmin karta
Den andra tävlingsdagen tog vi en MTB-tur som visade sig bli lite "värre" än vi räknat med. Från Gardasjön, som ligger på 65 m ö h, tog vi oss upp på stigen som leder mot Lago di Ledro. Vi svängde sedan av mot vänster innan sjön och via slingriga stigar som inte bjöd på en enda meter rull, bara uppför. Strax innan 1000 m började det ligga snö på stigen. Detta blev räddningen för mina trötta ben efter att ha legat i hasorna på Micke och Peter hela vägen. Det blev en skön omväxling för benen att få gå och dra cyklarna genom passet upp till Passo Guil 1209 m.
 |
| Yess!!! Äntligen uppe, efter drygt 1100 m stigning. |
När vi nått Passo Guil började det sedan gå nedåt igen och vårt mål var Pregasina. Hittade dock en fin kulle som vi var tvungna att ta oss upp på för att få njuta av den storslagna utsikten över Lago di Garda.
 |
| Nästan som flygfoto över byn Limone. |
 |
| Micke med Limone i (av)bakgrunden |
På detta trevliga ställe kunde vandrare, cyklister, crossförare och hästar få sig en vilopaus och en öl.
 |
| Härligt att mötas av ett WELCOME mitt ute i bergen. |
I ren glädje över att kunna rulla nedåt mot Pregasina, lyckades vi missa en sväng på ett ställe och plötsligt kommer vi till en vändplats där vägen verkligen tog helt slut. Vi vänder och börjar trampa uppåt igen och blir jätteglada när vi efter bara 3-400 m kommer till en skylt där det står Pregasina. Borde dock ha kollat på kartan en extra gång, för detta visar sig vara en stenig och slingrig stig som t o m är svår att gå nedför. Vi tvingas leda cyklarna nästan hela vägen nedåt tills vi till slut kan rulla de sista metrarna in till Pregasina. Där sitter vi och begrundar kartan över en kopp cappuccino, innan vi sedan kan rulla hela vägen ner till Riva del Garda.
